|
 I dessa dagar med terroristdÄd, bombningar av turiststÀllen och en allt mer ökande kriminalitet pÄ turiststÀllen, Àr ju frÄgan hur man ska agera för att garantera sin sÀkerhet?
HĂ€r kommer vi försöka ge nĂ„gra tips pĂ„ sĂ€kerhet inför resan och Ă€ven hur man ska agera sĂ€kert pĂ„ resemĂ„let.Â
Man fĂ„r givetvis alltid göra en riskbedömning beroende pĂ„ vilken ort man har tĂ€nkt Ă„ka till och anpassa sig utifrĂ„n det. Om det tex. föreligger ett generellt hot mot en viss nationalitet (ofta t.ex. mot folk frĂ„n USA), sĂ„ bör man försöka att visa att man inte Ă€r amerikan sĂ„ tydligt som det gĂ„r. BĂ€r inga klĂ€der med Engelska texter och loggor, om ni Ă€r duktiga pĂ„ engelska sĂ„ försök prata med sĂ„ mycket brytning som möjligt för att det inte ska rĂ„da nĂ„got tvivel om att ni inte Ă€r frĂ„n ett engelsktalande land. Jobbar ni för ett amerikanskt företag sĂ„ undvik vĂ€skor med företagens loggor, vilket ocksĂ„ gĂ€ller klĂ€der. Att undvika amerikanska hotellkedjor Ă€r inte en dĂ„lig idĂ©, Ă€ven om det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att veta vad som Ă€r amerikanskt och inte i dessa dagar. Fördelen med stora utlĂ€ndska hotellkedjor Ă€r dock att hygienen Ă€r betydligt bĂ€ttre dĂ€r Ă€n pĂ„ mindre lokala hotell. SĂ„ man fĂ„r vĂ€l vĂ€lja vad man Ă€r mest rĂ€dd för. Generellt kan man sĂ€ga att man inte alls behöver vara rĂ€dd för dessa hotellkedjor, utan det Ă€r frĂ€mst pĂ„ vissa orter som man bör vidta en viss försiktighet för att sĂ€kerheten pĂ„ resan inte ska Ă€ventyras. Att Ă„ka pĂ„ vanlig charter med en svensk charterarrangör, behöver man knappast vara sĂ€rskilt rĂ€dd för. Generellt sĂ„ Ă€r det försiktighetsprincipen för sĂ€kerhet som gĂ€ller pĂ„ det lokala resemĂ„let. Med det menas att ha inte alla pengar pĂ„ samma stĂ€lle. Dela upp resekassan i helst tvĂ„ delar. Ha den största delen kontanter i hotellets kassaskĂ„p och nĂ„got bank- eller kreditkort dĂ€r ocksĂ„, en del kontanter och ett kreditkort bĂ€r ni alltid med er. Helst ska det ni bĂ€r med er inte bĂ€ras i en plĂ„nbok, Ă€ven om det Ă€r bra att ni har med er en sĂ„dan. AnvĂ€nd plĂ„nboken som nĂ„got ni kan lĂ€mna över till eventuella rĂ„nare och nĂ„got ni kan avvara. BĂ€r korten och kontanterna pĂ„ ett alternativt stĂ€lle, tex. i en "sĂ€ker" ficka. Om ni Ă€r ute och gĂ„r och kommer till ett omrĂ„de med vĂ€ldigt lite folk, skum belysning och en ett par mĂ€nniskor som stĂ„r och hĂ€nger lĂ€ngre fram, sĂ„ undvik det stĂ€llet. VĂ€nd om och gĂ„ direkt tillbaka till dĂ€r det fanns mer folk i rörelse. Ăven om ni kanske gĂ„r miste om en bra restaurang eller en sevĂ€rdhet lĂ€ngre fram i mörkret, sĂ„ Ă€r det inte vĂ€rt det, er sĂ€kerhet gĂ„r före! Om ni ska handla nĂ„got pĂ„ resestĂ€llet med kort, anvĂ€nd dĂ„ INTE ert bank-kort som Ă€r kopplat till lönekontot. AnvĂ€nd istĂ€llet ett kreditkort (american express, dinersclub, mastercard, eurocard etc.) sĂ„ att ni fĂ„r rĂ€kningen hem och kan i lugn och ro gĂ„ igenom och kontrollera sĂ„ att ni inte har blivit lurade och fĂ„tt extra saker pĂ„ er rĂ€kning. Ă
ker ni till högrisk lĂ€nder (typ, Asien, Ryssland, Ăsteuropa) och behöver anvĂ€nda kortet frekvent dĂ€r sĂ„ fundera pĂ„ om ni inte ska spĂ€rra ert kort direkt ni kommer hem och be om att fĂ„ ett nytt kort. Generellt behöver man inte vara rĂ€dd för att anvĂ€nda kort i utlandet, sĂ„ lĂ€nge som man anvĂ€nder ett kreditkort. Om stĂ€llet har en chipkortslĂ€sare (som börjar bli vanligt hĂ€r i Sverige nu) sĂ„ behöver man inte vara lika orolig för att anvĂ€nda sitt bankkort, Ă€ven om man aldrig ska lĂ€mna ifrĂ„n sig det till nĂ„gon annan. Med ett kreditkort kan man göra det, eftersom man som sagt efterĂ„t kan verifiera allt som har dragits pĂ„ kortet och bestrida det som man tycker ser mystiskt ut. Nedan text Ă€r saxad frĂ„n Anders Thorsells blogg pĂ„ http://www.reseguiden.se/minsida/tretjak/blogg/4284. Anders resesĂ€kerhets tips Ă€r bra, Ă€ven om de kanske inte alltid passar "en vanlig barnfamilj pĂ„ ett charter resemĂ„l. (Copyright: Anders Thorsell C/o Frequent Flyer Agency, TivolivĂ€gen 22, 856 41 Sundsvall, www.ffagency.com , Skype: anders-thorsell, MSN:
Den hÀr e-postadressen Àr skyddad frÄn spamrobotar, du mÄste ha Javascript aktiverat för att visa den
) Anders Thorsell frĂ„n Sundsvall har under 20 Ă„r rest i 60-talet lĂ€nder och gĂ„tt otaliga âronderâ mot ficktjuvar, bovar och banditer. För varje incident har han lĂ€rt sig den hĂ„rda vĂ€gen om hur ficktjuven, resenĂ€rens osynlige fiende, arbetar. HĂ€r delar Anders med sig av sina bĂ€sta sĂ€kerhetstips och ger andra nyttiga rĂ„d inför resan.
Lektion 1: Pengar och vĂ€rdehandlingar Anders berĂ€ttar: â Jag tar med en startkassa pĂ„ motsvarande ca 500 kr i lokal valuta och sprider sedan ut omkring 100 USD och 100 Euro som en "nödkassa" pĂ„ olika stĂ€llen i packningen. Jag lĂ€gger samtidigt ocksĂ„ en fotokopia av passet i packningen. Jag har ett skĂ€rp med en dold dragkedja pĂ„ insidan dĂ€r jag ocksĂ„ kan placera sedlar.
Vad gÀller kort har jag valt de utan uttagsavgifter, ett Mastercard frÄn ICA Banken och ett Visakort frÄn Skandiabanken. Finns det bankomater i landet jag reser till? PÄ www.mastercard.com och www.visa.com finns förteckningar över var jag hittar bankomater. Dessutom hittar jag rÄd för hur jag hanterar mitt kort pÄ ett sÀkert sÀtt.
Pass, bankomat, körkort och större sedlar lĂ€gger jag i en vĂ€rdepĂ„se som jag placerar innanför byxorna eller i ett par byxor med inbyggd âsecurity pocketâ. Jag har dessutom en plĂ„nbok med motsvarande ett par hundra kronor (dagskassa) placerad i byxornas framficka. Skulle jag bli attackerad av en rĂ„nare fĂ„r boven ta plĂ„nboken, som alltsĂ„ inte innehĂ„lller nĂ„gra id- eller vĂ€rdehandlingar.
http://www.luffa.nu/sakerhet/3.jpg Bildtext till bilden ovan 1: VÀrdeficka som fÀsts i bÀltet och förvaras innanför byxorna med pass, bankomatkort, körkort och större sedlar. 2: VattentÀt s.k splashbox för bad och strand. 3: PlÄnbok med mindre dagskassa och utan vÀrdehandlingar, förvaras i framfickan. Ett annat alternativ Àr att lÀgga lösa sedlar i fickan. 4. BÀlte med plats för att förvara sedlar pÄ insidan.
Jag reser alltid med ryggsĂ€ck för största flexibilitet. Jag har en âhuvudsĂ€ckâ pĂ„ 55 liter och denna Ă€r försedd med en ovanpĂ„liggande, lĂ„sbar s.k. flight bag. Den senare skyddar sĂ€cken frĂ„n flygbolagens ofta omilda behandling och en annan fördel Ă€r att ingen obemĂ€rkt kan öppna ryggsĂ€cken. Stölder ur bagage pĂ„ flygplatser förekommer och Ă€r ganska vanligt i t.ex. Ăsteuropa. Det Ă€r ingen slump att det finns speciella plastningsmakiner för att skydda bagaget pĂ„ alla ryska flygplatser.
VÀl pÄ plats ute pÄ upptÀcktsfÀrd skiftar mitt val av vÀska. Oftast har jag en dagsryggsÀck som Àr utrustad med vattenflaska, kartor, guidebok och klÀder. Jag har ocksÄ en systemkamera med mig. Jag lÀgger kameran i botten och det andra ovanpÄ eller hÀnger kameran diagonalt över axeln.
Ett hĂ€nglĂ„s eller kombinationslĂ„s pĂ„ ryggsĂ€cken hĂ„ller de flesta tjuvar borta. Det finns i ovanliga fall tjuvar som anvĂ€nder kniv för att komma Ă„t innehĂ„llet i packningen men med kameran placerad lĂ€ngst ner Ă€r det vĂ€ldigt svĂ„rt för dem att gĂ„ segrande ur âstridenâ. NĂ€r jag besöker en restaurang eller vilar mina trötta ben pĂ„ en uteservering placerar jag ryggsĂ€cken mellan fötterna och knĂ€pper fast remmarna i stolen.
Lektion 2: VÀskor Ibland bÀr jag en axel/kameravÀska och dÄ placerar jag alltid vÀskan i motsatt riktning frÄn vÀgen jag gÄr pÄ för att undvika vÀskryckare. Ibland lÀgger jag systemkameran i en ansprÄkslös plastpÄse.
Ett vĂ€rde/midjebĂ€lte Ă€r bland det dummaste du kan vĂ€lja. Du skriker i princip rakt ut att: Tjuven â hĂ€r har jag mina vĂ€rdesaker! En midjevĂ€ska kan tjuven lĂ€tt knĂ€ppa upp bakifrĂ„n utan att du mĂ€rker nĂ„got.
Lektion 3: Ficktjuveri Ficktjuvar jobbar ofta ihop tvĂ„ â tre personer och mönstret Ă€r ofta att stölden sker i samband med nĂ„gon form av kollision i ett trĂ„ngt utrymme. Vid fĂ€rd i en fullpackad tunnelbanevagn bĂ€r jag packningen framtill och placerar hĂ€nderna i fickorna. Om nĂ„gon skulle spilla ner mig (ett kĂ€nt knep för distraktion), ignorerar jag vederbörandes erbjudanden om att torka rent (och i samband med detta rensa mina fickor.)
Lektion 4: PÄ hotellet Jag var med om en hotellbrand för ett par Är sedan och efter det har jag tagit för vana att alltid kontrollera utrymningsvÀgarna pÄ hotellet.
Var försiktig med att lÀmna vÀrdesaker obevakade pÄ rummet men om du tar risken bör du lÀgga sakerna i en lÄsbar vÀska.
Vissa hotell har vĂ€rdeboxar. Det kan vara bĂ„de praktiskt och opraktiskt att anvĂ€nda sig av dem. Praktiskt eftersom man inte behöver slĂ€pa runt pĂ„ vĂ€rdesakerna och opraktiskt eftersom man ofta mĂ„ste in och ârotaâ bland prylarna. âNu mĂ„ste jag ha kameran igenâ.
OhÄllbart tycker jag och hur man Àn vrider och vÀnder pÄ det mÄste man ju alltid ha minst en nyckel med sig, den till vÀrdeförvaringen och förlorar man denna nyckel kan det kosta stora pengar att byta lÄs.
I folksamlingar Àr det lÀtt att förlora vÀrdesakerna.
Rast: PÄ stranden Mitt stora dilemma Àr att undvika att besöket pÄ stranden blir en logistisk katastrof. Jag reser ofta ensam och stÀlls dÄ inför problemet att jag inte vill lÀmna vÀrdesakerna obevakade pÄ stranden. Jag löser saken genom att anvÀnda mig av en s.k splashbox som Àr en vattentÀt, flytande box för vÀrdesaker.
Visst kÀnns det fÄnigt att plaska omkring i det blÄ med boxen runt halsen men hellre det Àn att nÄgon springer ivÀg med bankomatkort, pass och flygbiljetter! Det kan ju betyda slutet pÄ utlandsvistelsen och det vill Ätminstone inte jag riskera.
De som reser i grupp har det lĂ€ttare i det hĂ€r avseendet dĂ„ man kan âbada i skiftâ och turas om att hĂ„lla uppsikt över prylarna men resande i grupp kan ocksĂ„ invaggas i falsk sĂ€kerhet. "Alla andra lĂ€mnar ju sina saker".
För den som blir bestulen kan det i vissa fall vara svÄrt att fÄ ut pengar pÄ försÀkringen. - En traditionell hemförsÀkring tÀcker endast en stöld om man har rimlig kontroll pÄ grejerna. Det kallas att man som privatperson har ett aktsamhetskrav. En kamera, mobiltelefon eller annan stöldbegÀrlig egendom fÄr man alltsÄ inte lÀmna synlig, sÀger Björn Jonason, produktspecialist pÄ försÀkringsbolaget If.
Lektion 5: Planering och utrustning Det första jag gör nÀr jag planerar min resa Àr att jag kollar upp om mitt mobiltelefonabonnemang fungerar i omrÄdet jag reser till. Jag har valt Telia som har bra tÀckning. Jag lÀgger sedan in telefonnumret till svenska ambassaden i det aktuella landet. Jag har givetvis ocksÄ lagt in numret till spÀrrservice för mina bankomatkort och ICE-numret (In Case of Emergency Àr ett nödnummer som man lÀgger in med hÀnvisning till anhöriga om nÄgot skulle hÀnda.) Telefonen Àr utrustad med kompass och ficklampa.
HemlÀxa: Internet och e-post Skanna gÀrna passet och ev. andra viktiga dokument och skicka ett mejl till dig sjÀlv och ditt webbmejlkonto. PÄ sÄ sÀtt har du dessa dokument lÀtt tillgÀngliga under resan. Logga ocksÄ gÀrna in pÄ din Internetbank med jÀmna mellanrum för att se att allt stÄr rÀtt till.
Var aktsam pÄ vad du skriver i resedagböcker och var försiktig med att avslöja personlig information pÄ webben. Det hÀnder att inbrottstjuvar skaffar sig uppgifter om nÀr och hur lÀnge folk Àr borta pÄ semester. Svenska stöldskyddsföreningen ger pÄ sin webbplats tips pÄ hur du skyddar ditt hem mot inbrott nÀr du Àr bortrest, se www.stoldskydd.se.
TÀnk ocksÄ pÄ att om du Àr utomlands i lÀngre tid Àn 45 dagar mÄste du komplettera din reseförsÀkring.
Har du "lyckats" med konsstycket att förlora alla dina kort och pengar? DÄ fÄr du helt enkelt be nÄgon snÀll person föra över pengar via Western Union. Se förteckning över kontor pÄ www.westernunion.se.
LĂ„t stĂ„: DĂ€r det inte finns turister finns det inga ficktjuvar Med dessa enkla rĂ„d i minnet kan du minimera risken att drabbas av stölder och obehagligheter under semestern. Som avslutning nĂ„gra tĂ€nkvĂ€rda ord: Mot de allra skickligaste tjuvarna kan man inte skydda sig â men man kan minimera skadan.
Ett enkelt sÀtt att klara sig Àr att Äka till "icke turistiska platser". DÀr det inte finns turister finns det ju inga ficktjuvar.
Var försiktig men glöm inte bort att ha roligt pÄ resan!
|