| Hur mycket sÀkerhet behövs det? |
 |
 |
 |
|
I SĂ€kerhet kan man investera i princip hur mycket som helst. Men genom att analysera vad för typ av skydd man behöver och dĂ€rmed fĂ„ ett tillrĂ€ckligt skydd sĂ„ fĂ„r man mest för pengarna och Ă„stadkommer ett anvĂ€ndbart skydd. HĂ€r kommer vi berĂ€tta om vad som Ă€r tillrĂ€cklig sĂ€kerhet genom att visa hur man gör en riskanalys. Man kan tex. bygga ett fort hemma med taggtrĂ„d och höga murar, men dĂ„ blir det ocksĂ„ onödigt dyrt och kanske för mycket sĂ€kerhet. Man kan fylla datorn med alla möjliga skydd och ta bort nĂ€tverks-sladden, men dĂ„ blir det ocksĂ„ oanvĂ€ndbart. Nyckeln till att fĂ„ tillrĂ€cklig sĂ€kerhet Ă€r att identifiera vad det Ă€r för nĂ„gonting vi vill skydda (identifiera skyddsobjekten) . Ăr det sĂ„ att vi har en dator som vi enbart anvĂ€nder till att surfa och inte har bokföringen för firman, bröllopsbilderna (i enda kopia) sĂ„ kanske det inte behövs sĂ„ mycket sĂ€kerhet. Samma sak gĂ€ller hemma, har vi inga picassotavlor eller annat som vi vill skydda (tĂ€nk ocksĂ„ pĂ„ affektionsvĂ€rdet) sĂ„ kanske vi inte behöver investera stora summor i skydd för huset. Om vi har ett förrĂ„d i plĂ„t, dĂ€r vi inte förvarar nĂ„got brĂ€nnbart, sĂ„ kanske vi inte behöver investera i dyrbar brandskyddsutrustning. NĂ€r vi har identifierat vad det Ă€r för nĂ„got vi vill skydda, det kan vara information, vĂ€rdesaker, personer eller liknande, sĂ„ gĂ„r vi till nĂ€sta steg; hoten. NĂ€r vi vet vad vi ska skydda, sĂ„ fĂ„r vi beakta vilka hot finns det som kan hota det skyddsvĂ€rda. Det kan vara allt som kan agera mot vĂ„rt skyddsobjekt och orsaka skada. Exempel pĂ„ sĂ„dant: Om vi bor lĂ„ngt ute pĂ„ landet med lĂ„ngt till nĂ€rmaste grannar, sĂ„ kan vi anta att det inte finns nĂ„gra desparata knarkare som vill göra ett snabbt inbrott hos oss för att fĂ„ snabba pengar, istĂ€llet kanske ligor som Ă„ker runt till ensliga stĂ€llen och gör inbrott kan vara det hotet som vi behöver skydda oss mot. Om vi har en dator kopplad till Internet sĂ„ kan man sĂ€ga att en illvillig hackare Ă€r ett hot. Sedan bör vi fundera pĂ„ om vi Ă€r sĂ„rbara mot hoten, samt vad som Ă€r sannolikheten att nĂ„got av detta ska hĂ€nda. Detta eftersom egentligen kan alla vĂ€rldens hot intrĂ€ffa oss, men sannolikheten för att de olika hoten ska intrĂ€ffa samt om vi Ă€r sĂ„rbara mot de varierar. Detta Ă€r oftast den svĂ„raste biten att gissa sig till, dĂ„ det krĂ€ver att man vet vad som Ă€r tekniskt möjligt att göra idag av en som vill göra oss skada. Tex. sĂ„ kan man sĂ€ga att i början av 90-talet sĂ„ var sannolikheten vĂ€ldigt lĂ„g att man skulle fĂ„ intrĂ„ng i sin dator om den var uppkopplad mot internet, dĂ„ det mest fanns universitet som var uppkopplade. Nu Ă€r det snarare osannolikt att man inte fĂ„r nĂ„got intrĂ„ng om man inte vidtar nĂ„gra som helst skyddsĂ„tgĂ€rder. HĂ€r mĂ„ste man ocksĂ„ ta hĂ€nsyn till vad hoten har för krafter och viljan att Ă„stadkomma skada. Tex. Ă€r vind en vĂ€ldigt kraftig kraft och det Ă€r samma med eld eller för den delen en sĂ„rbarhet i operativsystemet som ingen kĂ€nner till. Samma sak Ă€r ocksĂ„ att man kanske inte kan identifiera sĂ„rbarheterna helt enkelt. Man kan oftast gissa sig till de stora delarna, sĂ„som att inbrottstjuvar alltid vĂ€ljer enklaste vĂ€gen in (kĂ€llarfönster, altandörrar), om man bor i ett trĂ€hus sĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt sĂ„rbart för brand, program i datorer Ă€r sĂ„rbara (programmerarna lĂ€r sig inte sĂ€ker programmering pĂ„ universitet (det har i och för sig blivit bĂ€ttre)). DĂ„ kommer vi till nĂ€sta steg vilket Ă€r att identifiera risken att nĂ„gon verkstĂ€ller hotet. HĂ€r ska man tĂ€nka pĂ„ att en risk kan inte vara hög om inte den möjliga förlusten ocksĂ„ vĂ€rderas högt. Dvs. om man inte har nĂ„got av vĂ€rde (tĂ€nk ocksĂ„ pĂ„ affektionsvĂ€rdet) som kan stjĂ€las sĂ„ kan inte risken bli hög heller. Ăven om sannolikheten kan bli hög, sĂ„ kan inte risken bli det. Om risken för att nĂ„got ska hĂ€nda Ă€r hög (dvs. vi har nĂ„got skyddsvĂ€rt, nĂ„got som skulle göra stor skada om det skedde och det finns sĂ„rbarheter samt sannolikheten att det intrĂ€ffar Ă€r hög), ja dĂ„ mĂ„ste vi vidta skyddsĂ„tgĂ€rder för att skydda detta skyddsvĂ€rda. Denna metod kan kĂ€nnas komplicerad, men om man tĂ€nker pĂ„ huvuddragen i dessa nĂ€r man tĂ€nker pĂ„ hur mycket man vill skydda sig, sĂ„ behöver man inte kasta pengar i sjön och man behöver inte vara orolig nĂ€r man Ă„ker pĂ„ semester. Ett exempel:
NÄgot omstÀndigt sÀtt kan tyckas, men denna metod gör att man fÄr det bÀst avvÀgda skyddet i förhÄllande till de hot som kan skada dina skyddsobjekt. Denna metod kan ocksÄ anvÀndas för all slags sÀkerhet: barnsÀkerhet, IT-sÀkerhet, brandsÀkerhet osv. Kom ihÄg en sak bara: Slumpen och okÀnda faktorer kan stÀlla till ens uppskattningar om olia faktorer. DÀrför Àr det bra med ett lÀgsta grundskydd oavsett risknivÄ. Det Àr dÀrför man anvÀnder nÄgon slags lÄs till alla dörrar och inom IT-sÀkerheten finns det ett grundskydd som heter sÀkerhetskopiering, vilket kan ersÀtta mÄnga skyddsÄtgÀrder, men det blir en annan artikel. |